Jag kom precis på att det här är enda dagen som det finns bilder från. Var rätt svårt att få till det dom andra dagarna, ni förstår nog när jag berättar mer om det.
Första dagen började med att jag och Dea gick upp JÄTTETIDIGT, åkte till campus och blev upphämtade med buss av företaget som anordnade resan. Guiderna var helt knäppa, fast ganska roliga ändå.
På väg till Byron Bay stannade vi vid Currumbin Wildlife Sanctuary. Där fanns massor av roliga djur att titta på men eftersom att vi bara hade två timmar på oss så hann vi tyvärr inte med så mycket. Det viktigaste var ju trots allt koalorna och kängururna (hur sjutton skriver man känguru i plural? Det där kan ju inte vara rätt, låter alldeles knäppt!). Koalorna var JÄTTESÖTA! ÅH! Dom har alldeles konstiga ansikten och jättestora öron och ser verkligen ut som gosedjur, ÅH VAD SÖTA DOM ÄR!
För 16 dollar fick man krama en koala och ett foto av det. Jag kände mig lite tveksam... stod och tittade på den stackars koalan som blev flyttad från människa till människa och inte kunde göra så mycket åt saken. Den såg ju inte ut som att den var rädd eller inte tyckte om det, men ändå. Det kändes fel! Men till slut så vann ”ÅH VAD GULLIGT!!!!!!!” över ”åh, fy vad hemskt!” och jag tog ett kort! Dea fotade också undertiden, så här har ni mig med en koala:
Den luktade inte särskilt gott, måste jag säga. Tjejen som var före mig i kön fick bajs på sig men det slapp jag! Tur det...
Efter koalakramandet så var det dags för någon slags undervisningsgrej om australiensiska djur som är vanliga även i bostadsområden. Vi fick se en fågel som nästan kunde vrida på huvudet ett helt varv (den såg ut som en uggla fast var tydligen inte en uggla..eller den såg nog ut som en blandning av en gråsparv och en uggla). Sedan fick vi se en ödla, en pungråtta och en orm. Det var lite sådär, lite småintressant men jag tror nog att jag kunde ha spenderat den halvtimmen bättre. Hann varken se krokodiler eller några andra balla djur
.. trist! Fast kängurur var vi ju tvungna att se! Så direkt efter att ”showen” slutade sprang vi dit. Man kunde köpa mat och mata kängururna, fast det skippade vi. Dom var i någon slags park och hoppade runt fritt bland alla människor. Och dom var mycket mindre än vad jag hade förväntat mig, fast jättesöta ändå såklart.
Justja! När vi var på väg till kängururna så såg vi en jätteäcklig, grön spindel. Den var så sjuuuukt vidrig! Men jag var helt lugn ändå, kände mig himla duktig! (ursäkta kvaliteten, var jättesvårt att få till en bra bild när den sprang omkring och hade sig)
När vi hade klappat färdigt kängururna (dom var jättemjuka!) så var det dags att gå tillbaka till bussen och fortsätta resan mot Byron Bay. Vi kom fram efter ungefär en timme. Vi skulle bo på ett hostel som heter Backpackers Inn, det var trevligt och så men inte jättefräscht. Stranden var däremot jättejättejättefin!
Rummen var antingen för 4 eller 6 personer, vi bodde i ett 4-rum och delade med två amerikanskor från Kalifornien. Om jag minns rätt så hette dom något i stil med Becky och Alicia, men jag är inte helt säker. Måste bli bättre på det där med namn, känns ju lite praktiskt att kunna komma ihåg vad folk heter liksom.. I alla fall! En stund efter att vi kommit fram, när alla hade packat upp och sådär, så skulle vi gå till en fyr. Från den kan man gå ut på en liten udde och då är man på Australiens östligaste punkt. Den ni! Där har jag varit! FY FAN (ursäkta, men behöver verkligen betona här) vad jobbigt det var! Det var väääldigt mycket uppför på ditvägen, MASSOR av trappor! Det kändes rätt rejält, men gissa om det var värt det! Utsikten var helt sanslöst vacker. Går verkligen inte att beskriva med ord.. här kommer lite bilder, fast dom gör inte utsikten rättvisa ändå
Vi gick hem på stranden, fy vad mysigt det var! Också så himla vackert, särskilt när solen gick ner..

Vi har träffat massa roliga människor också! Mest amerikaner, men även lite skandinaver och tyskar och så. Hahaha, en tjej från USA som heter Jessica frågade var vi var ifrån. När Dea sa att vi var från Sverige så sa hon ”is that in the UK?” Haha, oj vad pinsamt det blev... Och justja, vi träffade en kille från Tyskland som hette Sebastian och han kunde inte säga Jessica! Han sa Chessica, typ. Haha, det var roligt!
Vi har ju träffat några som vi umgås med mer än andra och än så länge är det Sierra från USA och Terese och Linnea från Sverige. Vi har till och med bytt nummer! Så himla roligt!
På kvällen skulle vi äta middag och festa på ett ställe som hette Cheeky Monkey. Det var galet! HELT GALET! Dom hade massor av små tävlingar längst fram på scenen. Det började oskyldigt med att äta citroner och slutade med en Best Bum-competition. Haha, kul var det i alla fall! Efter en intensiv dag så var vi dock ganska trötta och vi rörde oss hemåt runt tolvsnåret.
Kram!
Hej Malin!
SvaraRaderaVi har just kommit hem efter vår tripp till Härnösand.
Där ser du, det fanns inget att vara nervös för!
Bra att du tog kort med koalan, där har du en bild för livet, ni är båda jättegulliga.
Men nu får du väl ändra namnet på bloggen till Just found a kangeroo ...
Spindeln var bland det vidrigaste vi har sett i krypväg, hoppas att de är MYCKET ovanliga. Starkt att du kunde vara så cool inför eländet.
Bilderna från stranden och från fyren är fantastiskt vackra, du är en duktig fotograf, tycker vi.
Amerikanskans kommentar om "UK" får du väl ta som em komplimang till din engelska ... Annars är det rätt typiskt amerikaner, det att ha dåliga geografiska kunskaper när det gäller världen utanför sina egna gränser.
Vi har givit din bloggadress till Erling och Monica (som båda hälsar) och till Yvonne (som också hälsar). Amanda ska gifta sig på Mallorca den 17 augusti. Sebastian ska läsa upp sina gymnasiebetyg, han bor just nu i Norge tillsammans med en indianska från Kanada (!). Det är väl de största nyheterna där uppifrån.
Nu ska vi äta middag, men vi ser fram emot att få höra mer om dina äventyr (och vi är rätt avundsjuka ...).
Kramar från
pappa och mamma.